Hela lördagen (16/4) ägnades åt föreläsning och presentationer av "abstracts", dvs sammanfattningar av pågående eller avslutade forskningsarbeten. Även här väljer jag att i punktform presentera mina försök att förstå och översätta seminarierna för att på så vis bringa ordning och få struktur. I vissa fall nämner jag enbart namnet på den/de som presenterat eller med bara några få ord försöker fånga det som sagts och anledningen till detta är inte att jag tycker det ena seminariet eller föreläsaren är viktigare än någon annan, det ligger ingen värdering i detta handlandet, utan handlar enbart om mina problem att hänga med i den akademiska engelskan som använts eller att forskaren exempelvis talat med sådan hastighet att jag omöjligen kunnat hänga med i presentationen. Översättningarna från engelska till svenska är enbart mina egna och jag har försökt att ha ett objektivt perspektiv i min sammanfattning.
Prof. Peter McLaren:
- Utgångspunkten i föreläsningen var global kapitalism ur ett historiskt perspektiv.
- reflektioner kring neoliberalism.
- Från mitten av 80-talet debatterades det flitigt i världen kring vad man skulle använda för litteratur i sin undervisning och man var oense kring frågan. Denna tid är nu över.
- Idag utbildar vi för att utbilda i konsumtion, (benämner det som "konsumtionsutbildning") utan att den kritiska pedagogiken får plats i diskussionen. Detta menar McLaren är en produkt av våra önskningar (desires) och handlar i grunden om att känna sig "safe", vi känner igen oss, "Flockens igenkänning".
- Är mycket inspirerad av Paulo Freires medvetandegörande och frigörande undervisning. "Human beings in relation to other human beings."
- I en traditionell undervisning presenteras reglerna som punkt nummer ett. Punkt nummer två innebär att man skall lyda reglerna. Denna undervisningsform menar McLaren är ett sätt att exkludera kritisk reflektion och att minska risken att bli ifrågasatt.
- Mycket fokus i dagens samhälle ligger på tekniska problem och lösningar vilket också exkluderar mycket av det egna kritiska tänkandet.
- "It´s a process of humanisation".
- Relaterar till Freires dialogpedagogiska tankar och lyfter vikten av medvetandegörandet.
- Berättar lite om sitt arbete i Latinamerika, framförallt Mexico.
- Menar att urfolkens pedagogiska tankar kan komma att hjälpa till att utveckla allas pedagogiska tankar.
- Talar om "filosofy of praxis".
- Berättar att i exempelvis Utah (USA) är det tillåtet för studenter att ha med sig skjutvapen in till seminarier och föreläsningar. McLaren har fått frågan av studenter som vill ha med sig skjutvapen till hans föreläsningar - han har sagt bestämt nej!
- Under President Obamas tid vid makten har undervisningen för latinamerikaner och svarta försämrats mer än under Bush´s tid vid makten, vilket egentligen borde vara svårslaget. (säger han med ett leende)
- USA:s offer är latinamerikaner och afroamerikaner. "I´m told to go home where I come from but I´m from Berkley so I really don´t know where to go." - sagt av en afroamerikansk student.
- Nämner händelser i Europa exempelvis i Frankrike där man utvisar romer.
- Emancipation, Walter Mignolo - historisk i socialisationssammanhang. Kathrine Walsh från Ecuador nämns också.
- Talar om en nuvarande epistemologisk revolution, framtidens Pluriversitet (ev. Pluriversalitet?).
- Interkulturaliteten:
* utvecklas i samspel med andra
* innebär en (för alla) hållbar utveckling
* innebär allas möjlighet att utvecklas
* kosmovisionen är en viktig del
- Man blir inte kritiskt medveten enbart genom att studera - man behöver det kritiska tänkandet, möten mellan människor, medvetenhet, praktik - som han för övrigt ser som en form av teori.
- Solidaritet är enbart envägskommunicerande. "Comunalidad - it´s a permanent relation of all members of the community."
María Borgström:
- Presenterar sin studie om marockanska ungdomar i Barcelona.
- Fokus ligger på koder, identitet och interkulturell pedagogik.
- Syfte att göra det osynliga synligt.
- En kod kan ses som en oskriven överenskommelse som är bunden till social, språklig och kulturell kontext, i syfte att utveckla identiteten.
- Identiteten utvecklas bl.a. i den sociala interaktionen. "Ungdomarna måste hitta strategier för att uttrycka sig."
- "Code, code-swifting used for diferent purposes:
* to understand others situations
* identitymarker
* to not show openly what they think
* to their advantage
* to exclude and include
* to confirm or maintain group identity
* to see things from different perspectives
- Tredje identiteten ( transnational identity), på svenska: Både-och identitet. Bra vid användandet av "code-swifting".
- Ungdomarna går in och ut ur olika kontexter utan problem. Känner sig hemma på flera platser. - De har lätt för att byta perspektiv vilket ökar förståelsen för kulturella kontexter, "jag ser mig själv objektivt" - metakunskap.
- Viktigt att vi är medvetna om våra positioner i ex. ett klassrum med flera kulturer. Framför allt viktigt att vara medveten om den makt som en lärarroll står för.
Karin Ehrlen:
- Genomför en studie om två vuxna där den ena är invandrad till Sverige som barn och den andra är född i Sverige men med föräldrar som en gång invandrat, dvs andra generationens invandrare.
- Fokus ligger på dialoger mellan dessa
- "Construction in a dialouge" är namnet på arbetet.
Prof. Natalia Jaramillo:
- Talar bl.a om islamofobi ur ett amerikanskt perspektiv som ett växande problem.
- Immigrationsmyndigheten kan se på skorna som man bär, som en anledning att begära att få se immigrationspapper.
- Vi måste ha en inkluderande och pluriversiell syn på välden och kunskap.
- Vi måste hitta nya sätt att leva tillsammans och utvecklas - refererar till Katherine Walsh.
- Kritisk till användandet av interkulturell pedagogik. Behöver fördjupas inte enbart förmedlas som ett verktyg att klara sig i ett socialt sammanhang.
- Interkulturalitet handlar inte bara om att försöka förstå "den andre" utan om en äkta interaktion och med en vilja och önskan om att kunna leva och fungera sida vid sida.
- Förkastar enbart tal om "respekt, tolerans och dialog", istället borde interkulturaliteten användas som en tillåtande och humanitär kraft.
- Stort gap mellan retorik och realitet.
Manka M. Varghese & Stephanie Love:
- Pågående forskning kring "Language, race and schooling"
- "Race doesn´t exist but it kills people"
- "Om jag inte talar om rasism så finns den inte"
Ytterliga forskare/studenter jag nämner vid namn och som mycket kort presenterat abstracts:
Emel Thomas
Jonna Roos
Hassan Sharif
Nadine Golly
Därmed är dag två slut och jag likaså...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar