Hur tar man över ordet efter Dalai Lama?

Att ta över ordet efter en föreläsning av och med självaste Dalai Lama kan inte vara enkelt och heller ingenting man gör till vardags, men fredagseftermiddagen (15/4) ägnades åt föreläsning och presentationer av "abstracts", dvs sammanfattningar av pågående eller avslutade forskningsarbeten. Även här väljer jag att i punktform presentera mina försök att förstå och översätta seminarierna för att på så vis bringa ordning och få struktur. I vissa fall nämner jag enbart namnet på den/de som presenterat eller med bara några få ord försöker fånga det som sagts och anledningen till detta är inte att jag tycker det ena seminariet eller föreläsaren är viktigare än någon annan, det ligger ingen värdering i detta handlandet, utan handlar enbart om mina problem att hänga med i den akademiska engelskan som använts eller att forskaren talat med sådan hastighet att jag omöjligen kunnat hänga med i presentationen.Översättningarna från engelska till svenska är enbart mina egna och jag har försökt att ha ett objektivt perspektiv i min sammanfattning.

Moira von Wright:
- Utbildning är att göra något för någon annan.
- Utbildning utan reflektion
- Man har ett speciellt sätt att arbeta vid Södertörns högskola. Alla är mycket aktiva i arbetet med de interkulturella frågorna, interkulturaliteten genomsyrar samtliga ämnen och är vägledande i allt man gör.

Katherine Goldstein och Maria Borgström:
- Hur man gör det osynliga synligt.
- Koder används som oskrivna lagar kopplade till sociala, lingvistiska och kulturella kontexter, sk. "codeswitching"
- Forskningens syfte att lyfta marockanska ungdomar liv i Barcelona.

Prof. Jagdish Gundara:
- Talar om konflikter i världen - från Sami till Afrika.
- Om man slutade tillverka vapen under enbart sex dagar skulle dessa pengar kunna användas för att ge världens alla kvinnliga analfabeter en utbildning och lära dem läsa.
- Talar om hur krig påverkar skolgången negativt för barn och vuxna, främst då flickor och kvinnor. Ett ständigt växande problem.
- Nämner sexhandeln med barn i världen som ett stort och växande problem. Menar t.om. att barn från exempelvis Ryssland förs till Sverige för att arbeta som sexslavar.
- Vi måste utbilda lärare som är införstådda med vad ett interkulturellt förhållningssätt innebär och hur det kan påverka.

David Coulby:
- Talar om hur skolan, som den ser ut idag, selekterar mängder av unga.
- I exempelvis Turkiet får turkiska officéer, klädda i uniform och allt som hör till uniformen, undervisa elever i skolor.
- Romska barn vill inte gå till skolan pga. brist på igenkänning. Barnen känner inte igen vare sig språket eller undervisningens innehåll m.m.
- Skolan selekterar genom att inte utvidga innehåll och/eller ta in fler aspekter i lärandet av unga.
- Undrar om det verkligen är möjligt att samtliga elever tros kunna undervisas efter en och samma läroplan?
- Skolan tvingar på alla elever samma saker och utgår därmed att alla kan lära sig alla saker samtidigt.
- Definitionen av en läroplan - kan vi påverka den? Man skall få välja vilket språk man ska bli undervisad i.
- Det är inte motiverat att påstå att exempelvis engelskan är ett stort språk och därför skall alla undervisas på engelska.
- Kan en gemensam skola innehålla allt så att det passar alla elever?

Leslie Bash:
- Belyser problem med interkulturell pedagogik. Tyvärr läser han så snabbt och utan minsta uppehåll att jag tvingas ge upp - hinner inte med alls, kan därför inte referera...Fick känslan av att han testade problematiken han talade om på mig (oss?) i hörsalen.

Tommy Josefsson:
- "Intercultural competence in engineering education"
- Inledning: "Hur kopplas interkulturalitet med stål?"
- Pga. att vi idag har studenter som kommer från världens alla hörn måste även vi, som utbildar ingenjörer, ha ett interkulturellt förhållningssätt i allt vi gör. Lärarna måste lära sig förstå "det andra" även om man arbetar med stål och teknik, hårda saker. Vi arbetar på en global marknad därför måste våra ingenjörer utveckla och lära sig om interkulturell kompetens.
- Alla universitet är som små mikrokosmos - tänk om vi i dessa kunde utveckla interkulturell kompetens...Jönköping har utvecklat kurser i Interkulturell kompetens.
- Punkter att arbeta med inom ramen för Interkulturell kompetens:
* Ut ur din komfortzon
* Kommunikationsprocess
* Världssyn
* Etnocentrism (vi & dem)
* The process of cultural adaption
* Sociala konstruktioner
* Grupp-processer
* Mono- och polychronic
* Kulturella kontexter
* Individualism/kollektivism

Avslutar med en dikt som han läser på det språk den skrivits, dvs. turkiska:

Kunskap är lärande
Att lära känna sig själv är kunskap
Om du inte lär känna dig själv, till vilken nytta är då alla dina studier?
(Turkisk nationalpoet)

Meeri Hellstén:
- Viktigt i det interkulturella arbetet är att vi lär oss se ur andras perspektiv! (Röda tråden)
Vi fick ett dokument som sammanfattande beskrev hennes presentation, dessvärre har mitt dokument kommit bort. Återkommer om/när jag hittar det.

Sonia bazan & Gladys Cañueto:
- Forskar kring inkluderande undervisning i en multikulturell kontext, ur ett argentinskt perspektiv.
- Ursprungsfolkens kulturer är "joined and vanished into the national culture"

Zelmira Álvarez, Marcela Calvete & Christina Sarasa, från Universidad Nacional de Mar del Plata:
- Lyfter i sin forskning fram engelskan ur en global kontext.
- "Slumdog Millionaire", film som lyfts fram och används som underlag till diskussion med studenter.
- Destiny vs Choise and Freedom.
- Talar om Paulo Freire och hur förtryck kan uttryckas på olika sätt och presenteras.
- Medvetandegörandet, viktigt i den interkulturella processen.
- Nämner Salman Rushdies bok "East, west", används som underlag till diskussion med studenter.

Ana Graviz:
- Hennes forskning handlar om hur unga människor använder multimedia i sitt sätt att uttrycka sig.
- Ungdomar är duktiga på att använda multimedia men kritiskt tänkande fattas.
- Barn/ungdomar och lärare har inte utbildning eller kompetens att använda multimedia helt korrekt.

Visnja Novosel, (Kroatien):
- Forskar kring en egen idé om hur högre utbildning kan och borde se ut. Arbetsnamnet på forskningen: Putting thinking hat on".
- Motiverar sin forskning via Bolognaprocessen och pågående debatter kring högre utbildning
- Forskningen skall identifiera pedagogiskt arbete och litteratur i Kroatien.
- Syftet med forskningen är att studenter i framtiden skall se bibliotekariens arbete som professionellt och använda bibliotekarier som pedagoger i högre utsträckning.